En vanlig vardag

Idag var Filip här och verkade hästarna. Det gick bra, dom står så fint så båda två *stolt*
Jörn var här och kollade måtten i köket för vi ska få ett nytt kylskåp. Det gamla kyler inte tillräckligt. Börjar bli så trött på allt som har med detta huset att göra nu. Är det inte mögel i det ena rummet så är det i det andra, kylen sönder, elementen sönder osv...
Vi har ingen ork över för sånt här. Måste plocka ner julpyntet från vinden och göra lite julfint här hemma, fast egentligen vill man bara lägga sig ner och gråta.

Tilda har gått från att skrika onormalt mycket i några dagar till att bara sova, sova, sova.....
När hon skriker så blir man orolig och upprörd över det, och nu blir man orolig för att hon sover så mycket. Börjar slutet närma sig? Är det därför hon är så trött..?
Kommer vi att få fira jul och nyår ihop hela familjen, eller kommer en liten familjemedlem fattas?
Snart är det ett helt år sen vi fick reda på att Tilda skulle dö. Det gör fortfarande precis lika ont inom en som då. Livet är så jävla orättvist. Man är ledsen och förbannad men vad hjälper det!? Ingenting!! Inget vi gör kommer få Tilda frisk, hon kommer dö i vilket fall som helst.
Och för var dag som går så är vi en dag närmare. Som en julkalender, bara att vi inte vet vilket datum som är sista luckan...





/Maria

Kommentarer

  1. Livet är orättvist Maria,,,,det värsta som kan hända. Vi finns och tänker på er dagligen. Styrkekramar Pappa, Moppar & Annika

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg